Diskrimineringsgrunderna
Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder |
Åttorna har under våren arbetat med Normer, Identitet och Inkludering ur olika aspekter och i olika arbetsområden.
Nedan presenterar vi utdrag ur olika arbetsområden som har det gemensamt att de handlar om just normer, olika identiteter och inkludering.
|
Utdrag ur arbetet med Martin Luther King's speech "I Have a dream"
"I have a dream that my four little children will one day live in a nation where they will not be judged by the color of their skin but by the content of their character." I have never thought so much about that children also can be judged because of the color of their skin. It's terrible! Of course it's awful that some humans at all have been judged because of their color, but rasism against children feels even worse. "One day right there in Alabama, little black boys and girls will be able to join hands with little white girls and boys like brothers and sisters." I liked that because it shows that he wanted a good change even though some white people had treated black people really bad. It shows how good person he is. I also like it because the quote is strong and for him as a black person at that year to say it, it's even stronger. Röster från arbetet med Abortfrågan Att barnet är ”fel kön” tror jag beror på ekonomiska och religiösa anledningar. Rätt kön är nästan alltid en kille eftersom i fattiga länder är det männen som tjänar pengar medan det kostar mer med tjejer eftersom föräldrarna behöver betala hemgift. I religioner handlar det nästan alltid om killar också t.ex. ifrån filmen vi såg ”Påven Johanna” då de ansåg att kvinnor överhuvudtaget var korkade. Tjejer fick inte gå i skolan av den anledningen. Vissa delar av det tänkandet finns kvar idag eftersom fler killar går i skolan än tjejer. Vissa anser att ett barn kan ha fel kön, oftast är det felaktiga könet en flicka eftersom det är det dyra könet. I många länder och religioner måste man betala hennes hemgift när hon gifter sig. Pojkarna däremot kan bidra till familjens ekonomi mer. I Kina har man infört en lag som förbjuder föräldrar att skaffa fler än ett barn, alltså vill många då ha en pojke, och gör ibland abort om det kommer bli en flicka. Arbete med artikel om barns utanförskap Barns rösträtt löser fattigdom? Sju kända barnläkare tycker att debatten om barnfattigdom borde handla om utanförskap. 10-13 procent av två miljoner svenska barn riskerar nämligen att slås ut. De barn i Sverige som är fattiga är fattiga i förhållande till andra barns välstånd. De är de barnen som är utanför. Fattigdomen betyder mycket för självkänslan, och man riskerar att slås ut. Vi kan se av Socialstyrelsens slutenvårdsstatistik att fler ungdomar har blivit deprimerade det senaste decenniet p.g.a. fattigdom. Fattigdomen tillhör ett av skälen till att man tycker att barn ska få politisk rösträtt. Vissa tycker då att barn ska få rösta med ett ombud, t.ex. en förälder. Men ombudet måste då vara pålitligt, måste vilja barnets bästa. ”Demokrati innebär ju att alla ska få rösträtt och man kan inte bara slå bort tanken på att barn också ska få det.” Jag tycker. Barnens rösträtt är viktig för att vi ska känna en trygghet i politiken och att vi är medvetna om vad som händer, vi barn lär oss också att ta mer ansvar och tänka noggrant innan vi röstar på något som verkligen kan påverka samhället. Jag tycker att man borde få rösta när man är 15 år, eftersom att man borde vara mogen nog att kunna välja noggrant. Men det finns barn som inte alls bryr sig om politiken och röstar oseriöst, men de flesta barnen bör vara allvariga för deras vilja och uppmärksamhet. Och jag undrar vilka är det som får rösta, får bara svenska barn rösta eller får invandrarbarn rösta lika svenska barn också? Jag tycker…2 Jag vet inte om det krävs att man sänker åldern för rösträtt. Jag tror att det är viktigare att man pratar medbestämmande, politik, mer med barn än vad man gör idag. Jag tror att man genom att introducera barn i en yngre ålder för demokratin skapar ett större engagemang inför framtiden. Yngre barn kanske har svårt att sitta och lyssna till en massa fakta, ett bra sätt att göra barnen engagerade är att skapa lockande demokratiska diskussioner. Jag tror att det är viktigt att den första presentationen av demokratin handlar om något som intresserar barn. Där barn vistas kan man ha demokratiska beslut där barnen även får se resultaten i hur de har påverkat. Om man introducerar demokratin för barn i tidigare ålder kanske man på lång sikt kan sänka åldersgränsen för rösträtt med ett eller två år. Arbete med de mänskliga rättigheterna och vilka paragrafer som passade in för att stärka Fatima, som är ett barn i Pakistan Jag tycker att om Fatima själv kunde välja borde hon gå i skolan varje dag. Hennes familj behöver hennes hjälp med hon hjälper till genom att få en bra utbildning. Med en bra utbildning så kan Fatima få ett bra jobb som har bättre betalt, kanske flytta och försörja sin familj på det sättet istället. Medan hon får sin utbildning i skolan så kan alltid föräldrarna försöka spara på pengarna och bara försöka skära ner på utgifterna. Jobba mera och verkligen försöka. Det vinner de på i slutändan om Fatima får gå i skolan. Den viktigaste av alla paragrafer som finns med i Fatimas situation är enligt mig paragraf 32 som handlar om att man ska skydda barn mot farligt arbete. Fatima är bara ett barn och ett barn borde inte utsättas för farliga arbeten som kan skada ens fysiska eller mentala hälsa. Ett barn har rätt att må bra. Jobbar man med något som kan skadar en så kan man ju dö och att tvinga till exempel Fatima att arbeta med något som kan döda henne är ju mord. Fatima har ju även rätt till att leva. Den andra viktigaste paragrafen tycker jag är paragraf 6 som säger att alla barn har rätt till liv och utbildning. Ja Fatima måste ju såklart få leva som alla andra. Hon är inte värd mindre än någon annan så varför skulle inte hon få leva? Självklart har även hon rätt till utveckling, precis som alla andra. Att kunna utvecklas är viktigt. Att bli vuxen och kunna ha ett jobb och familj osv. Efter det kommer nog paragraf 28 som handlar om rätt att gå i grundskolan gratis. Fatima behöver gå i grundskolan för att lära sig saker, hon har rätt till att få den utbildning hon behöver för att i sin tur kunna försörja sin familj genom ett bra jobb och en bra lön. Hon kanske till och med kan ta sin familj ifrån Pakistan och fattigdomen om hon får tillräckligt med utbildning och det kan hon bara få genom att få gå i grundskolan som alla andra. Hon har inte heller pengar så att det är gratis behöver hon. Alla har rätt till att få lära sig saker och skapa en framtid värd att leva. Alla är värda en chans i livet. Sedan kommer paragraf 31 om lek och fritid. Alla har rätt till att få leka och ha fritid som barn. Man behöver den friheten också för att orka med allt. Man måste få vara barn så länge man kan. Ett barn orkar inte med press på samma sätt som en vuxen. Man kan inte bara kasta sig in i livet och förvänta sig att man ska kunna hantera allt hur enkelt som helst. Nej så är det verkligen inte. Det krävs mycket och så mycket kan inte ett barn ge bara sådär på en gång. Efter det har jag valt paragraf 29 som talar om vad man ska lära sig i skolan. Jag tycker det är otroligt viktigt att man får veta vad man har för rättigheter i världen. Har man ingen aning så kan det hända att vem som helst behandlar dig hur som helst utan att du vet att det är fel. Fatima till exempel kanske inte vet om vad hon har för rättigheter och då får ju inte hon de rättigheterna som hon är värd precis som alla andra. Hon har rätt att kräva det. Men om hon inte vet om att hon har det, då kan hon ju inte göra det. |
Röster från reflektion efter eleverna sett en "rap battle"
"Varför tror du att vi, lärarna, tyckte att det var en jättebra idé att visa Battlen mellan Big O och Armin?" Elev 1 Jag tror att ni ville få oss att se på saken ur ett större perspektiv. Att dessa diskriminerande "skämt" inte bara leder till skratt, men att det kan komma större efterföljder. Om jag ser på Battlen ur ett moraliskt/etiskt perspektiv så tycker jag att det mesta känns olämpligt och nedtryckande mot vissa sociala ingrupper. Att "skämten" är avsedda för att endast förolämpa motståndaren låter rätt befängt då man kommenterar och förolämpar etniciteten, utseendet och bakgrunden. Folk som kan ha liknande sociala preferenser och åsikter som offret kan bli påverkade på andra sätt och känna sig kränkta. Med introduktionen vi fick innan klippet tror jag att några elever fick ett annat intryck av den än vad de skulle fått om ni, lärare, bara skulle sagt att vi skulle se på en "rolig" video. Jag tror att psykologin bakom dessa Battles är att så länge som de inte är är väldigt högt uppmärksammade (så att jättemycket folk ser dem) är det "OK" att ha dem. Jag undrar hur populärt dessa Battles skulle bli om de fick mer uppmärksamhet från media. Om jag jämför en Rap Battle med ett politiskt tal så ser jag tydliga skillnader som t ex. komiken,primitiviteten och den repulsiva retoriken. Visst är en Rap Battle inte avsedd för att förespråka för en ideologi men jag ville ändå försöka jämföra de två. Elev 2 I skolan fick vi se ett klipp där två rappare stod och battlade. De dissade varandra och var elaka mot varandra. Vilket inte var på allvar då det var en tävling. Sen fick vi frågor om det var seriöst och om de tog åt sig osv. Men att lärarna tyckte det var bra att visa den tror jag beror på att de ville visa typisk diskriminering och elaka kommentarer men också för att visa hur lätt det är att säga sådant men också att få andra på ens sida. En publik stod runt om dem och applåderade och skrattade när dem kastade elaka rapp och kommentarer på varandra. Nu var det ju mer underhållning syfte och de menade säkert inte hälften av det de sa utan var med i leken. Men det skulle absolut kunna symbolisera verkligheten. Hur folk står och kastar elaka ord på varandra och får en grupp människor på sin sida som då går emot den andra tillsammans. Sådant händer hela tiden och då är det inte på skoj längre. Sokratiska dialoger om heder och etik.
Innan jul ledde en instuderingsfråga inom arbetsområdet Tanken Växer till ett antal intressanta diskussioner. Läs dem här. Nedan kan du ta del av åttornas kartläggning av de riskområden för diskriminering som de anser finns på Skarpnäcks Skola |